Desperate Housewife.

Manlige Mannen är ute på miniturné och spelar med den Store Svenske Artisten.
Själv fladdrar jag runt mellan två (!) krogar, höns, häst, hundar, katter, tvätt och städning.
Igår lovade jag i ett svagt ögonblick att jobba tio timmar av mina lediga fyrtioåtta, bara för att det just nu är så jävla kul med krogen.
Eller båda krogarna. Vi har blivit med ett syskon. Ett riktigt A-barn är hon dessutom, det har varit fullt varenda dag sen öppningen, och alla är jättenöjda!
Jag borde, som sagt, egentligen städa Vackra Villan, bädda rent i alla sängar, tvätta berget av tvätt och sköta lite administration men det är just nu mycket roligare att jobba.
Det är dessutom mycket roligare att dricka vin, så byebye hushållstjänster, jag drar till den tredje krogen i mitt liv och har en After Work på egen hand.
Because I´m worth it!

Touchdown!

Våra nya familjemedlemmar, hönsen, har fått namn : Agda, Mavis, Vickan och Madde.
Hemkommen efter en hektisk arbetsdag fick jag en finfin överraskning - dom har värpt!
Tre alldeles perfekta små ägg låg det i redet, å satan vad glad jag blev!
Nu blir det bakning eller kanske en omelett till lördagsfrukost.

Att döpa.

Namnförslag till fyra hönor?
Någon?

I väntans tider.

Det finns inget/inga som kan ge mig så dåligt samvete som våra djur.
Att inte ha promenerat hundarna, att inte ha motionerat hästen, att katterna inte har sin favoritmat (trots ett smörgåsbord av möss här på landet) kan få mig att gå omkring med en sjunksten i magen.
Nu fylls det på med flera djur här i veckan.
På onsdag kommer det fyra hönor.
Är fullt upptagen med att hitta på namn när jag borde vara ute och bygga reden.
Å jag vet...när hösten kommer, och det är dax att nacka dem, kommer jag att söka alternativa fosterhem och gråta hysteriskt.

Kulturbärare.

Jag har fått mitt första tack i ett skivomslag!
 "Tack xxxxxx för kost, logi och värme."
Eftersom jag inte musicerar själv så får jag bidra med renbäddad säng, smörstekta abborrfiléer, vin och gott kaffe,
En kulturgärning av rang skulle jag säga!
*stolt*

Förlåt mormor...

Men jag fegade ju ur...
Jag som plockade höns med mormor när jag var liten och tyckte det var spännande med fjädrarna som fladdrade omkring oss i vinden där på vedbacken.
Det var visserligen längesen men jag trodde att jag skulle greja uppdraget som var ganska enkelt :
Ta en nedskjuten kanadagås och lägg den i en sopsäck.
OK.
Med arbetshandskar på tågade jag mot den döda, tvekade,  tog tag i den långa halsen och lyfte max tio centimeter, släppte sedan.
Den var ju så tung!
Det kändes som att halsen skulle gå av om jag lyfte den högre.
Provade igen. Samma sak.
Den manlige Mannen kom till undsättning och utförde uppdraget.
När säcken var ihopknuten fick jag bära den in och lägga den i frysen.
Det hade jag inga som helst problem med.
Nu har dom flyttat, "ankorna", som jag gärna kallar dem.
Och trots att jag känner mig lite mesig och gärna skulle testa igen så har jag hellre en ren badplats än att jag ska få bevisa hur morsk jag är.

Tänk om någon kommer på mig.

I dag har jag fått en dragning på ett nytt personalhanteringssystem via nätet, modernt så det förslår.
Det här systemet fick mig att känna mig som chef på riktigt liksom, kan inte förklara varför, men det kryllade av bra funktioner och jag fick ett enormt köp-köp-köp-behov!
Köpbehovet har jag inte sett röken av sen jag anammade A.M.O:s klädutmaning.
Men, här pratar vi teknik som kommer att göra administrationen smidigare, personalen effektivare och företaget välmående.
Eller?
Är det bara så att jag vill bränna 7000 spänn på teknik för att tillfredsställa shoppingtorkan?
Nä.
Eller?

Inte särskilt ihärdig.

Mannen grillar kyckling och Halloumi, blandar Mangosallad med färsk sparris och med stavmixern snurrar han ihop någon härlig, kall sås
Jag surar vid datorn, dock inte lika ihärdigt, det är uppenbart att det inte bara är vägen till mannens hjärta som går via magen.

Jag kapitulerar.
Omedelbart.

For me to know and for you to find out.

Jag är sjukt sur på Mannen idag.

The Ark.

Här sitter jag och tycker att lördagar kan vara riktigt fina emellanåt.
Trots en sen sjukanmälan från en förkyld kille, det förstår man ju för övrigt hur RIKTIGT illa det är ställt med honom, och trots ett omkullblåst dass vid sjön.
I kväll ska jag få äta middag på en annan restaurang än min egen.
Gå på konsert som fina Martin Axén har bjudit in till.
Ta en och annan drink och någon mentholcigarett, mest för att jag tycker det ser jävligt halt ut med helvita cigaretter, och avsluta med en lång och snurrig taxifärd hem till vischan.
Kanske hångla lite med den sönderarbetade Mannen.
Kanske vara enormt bakis i morgon när hovslagaren dyker upp 11.00 sharp.
Hoppas.
Barnsligt för att vara medelålders.
Men PK är inte mitt mellannamn.